Vid tillfället för Prickens genomlysning av magen upplevde jag tarmsköljningen som den mest besvärande delen av undersökningen. I efterhand är det istället strålningen som oroar mig. En genomlysning innebär långvarig strålning för att i realtid kunna visa rörliga bilder av inre organ, till exempel ett bultande hjärta, lungor eller tarmar. I Prickens fall varade den totala proceduren minst 15 minuter.
Vid konstant strålning kan dosen uppgå till 20 millisievert per minut, men siffran kan variera kraftig beroende på bildfrekvens, sköterskans skicklighet m.m. Hur mycket är då 20 millisievert (mSv)?
- 0.0001 mSv utsätts du för när du äter en banan.
- 0.005 mSv utsätts du för vid tandröntgen.
- 2 mSv utsätts du för vid mammografi.
- 350 mSv är evakueringsgränsen för boende runt Tjernobyl.
- >1000 mSv per timme uppmättes utanför Fukushima-reaktorn.
Det finns inga säker gräns för strålning, utan man kan enbart konstatera att risken för cancer ökar med dosen. Risken ökar också i omvänd proportion till ålder.
Därför kändes det en aning olustigt när vi i morse körde till sjukhuset för att utsätta fyra månader gamla Pricken för ännu mer strålning, denna gång i form utav en gammakameraundersökning (scintigrafi). Vid vanlig röntgen genomstrålas kroppen av en extern källa, men här förs istället det radioaktiva ämnet in i kroppen, och strålar sedan ut. Syftet i det här fallet var att undersöka njurarnas funktion efter den bekräftade urinvägsinfektionen.
På barnfysiologen tog sköterskan fram en spruta som till skillnad från vanliga sprutor var gjorde av tjock, blänkande metall och pryddes av den karakteristiska gulsvarta strålvarnings-logotypen. Hon injicerade det radioaktiva ämnet (20 megabecquerel) i Prickens hand, varpå vi fick åka hem och invänta substansens spridning i kroppen. Han var nu så radioaktiv att vi uppmanades hålla honom på minst en meters avstånd från gravida kvinnor (!).
Fyra timmar senare, åter på sjukhuset, placerades han på en brits/kamera, inlindad i en kokong för att kunna hålla sig stilla i 3×5 minuter. På skärmen ovanför britsen visades strålningen från organen i realtid. Bilden ovan är Prickens radioaktiva njurar.
Ju jämnare fördelning av radioaktivitet mellan de två njurarna, desto friskare njurar. Om fördelningen till exempel är 30/70 finns det sannolikt en skada som behöver undersökas närmre. I Prickens fall var fördelningen 49/51, d.v.s. han är frisk som en nötkärna.
Den radioaktiva substans som injicerades har en halveringstid på sex timmar, och försvinner ur kroppen via urin och avföring. Det innebär att när jag senare på kvällen lutade mig över Pricken på skötbordet, för att ge honom en puss, kissade han ner mig med 5 megabequerel-urin.
😀